I unga barnsben fanns redan kärleken och viljan att hjälpa andra med att lyssna, att göra bättre och lättare för alla. När andra var ledsna eller arga skulle de göras glada. Tyckte det var konstigt att inte alla hade samma egenskap såsom att se allt positivt eller att göra problemen mindre och att istället finna lösningar. På senare tid har det funnits många tankar om varifrån denna fantastiska egenskap kom ifrån?
Det var inte alls alltid lätt att växa upp som yngsta barnet i en familj på fem. Man fick kämpa en hel del för att fånga uppmärksamheten och få känna sig lika smart som sina äldre syskon. Minns hur jag under hela min uppväxt längst inne led över att inte vara lika kvicktänkt eller snabbt beläst som min storasyster och storebror. Men, alltid om jag blev ledsen över något som jag var sämre på än andra, så vändes det istället till något annat som jag skulle bli bättre på.
Att få andra att må bra, att växa med sig själv, att trösta, att lyssna och att ge råd och att förenkla svårigheter blev en styrkeförmåga för mig redan som barn. Min bästa egenskap var att alltid utmana livet och samtidigt vända alla svårigheter till positiva möjligheter. När jag sen som ung vuxen började med service och sen vidare ledarskap blev coaching för mig en självklarhet. Jag älskade redan då och mådde bäst när jag fick hjälpa andra. Den känslan är bäst och så välgörande för själen. Jag har alltid fått energi av att hjälpa andra och egentligen aldrig haft så stora behov av att få tillbaka. Den energi jag har fått har räckt till och blivit över, under många år slösades det även bort på energitömmande "idioti".
Jag skulle vilja lära, hjälpa hela min omgivning om det tuffaste jag har lärt mig om livet. Om hur man gör för att vända en livskris till att efter krisen bli den bästa delen av sitt liv. Hur man skapar verktygen jag har skapat. En del som en gång fanns naturligt och väldigt många nya som byggdes upp. Bit för bit, sakta, sakta, bromsa, växla ner, gasa försiktigt och absolut inte börja springa. Jag som har sprungit fram i hela mitt liv, inser äntligen väl ute ur min livskris att livet verkligen inte ska springas fram.
När jag drabbades av cancer och när hela mitt liv så småningom störtade samman totalt, så fanns det ingen energi att fyllas på av. När man är på livets botten finns ingen ork att hjälpa andra och då fick jag inget bränsle. Mitt vanliga drivmedel var borta och därmed var jag borta. Efter en lång tids bottenkänsla insåg jag att enda sättet för att återgå till livet var att börja bygga upp en totalt sönderslagen Ylva. Varenda bit som byggts upp av dessa miljontals bitar har krävt ett stenhårt arbete med enorm mängd av svett och tårar. Av de åren som passerat har de första åren varit enbart Cancer och sjukdom, därefter följdes djupaste år av livskris med otaliga operationer och tuffaste medicinering. Därefter har jag byggt upp mig själv och verkligen överträffat min egen framgång. Tyckte jag var i mål redan för två år sen, men som nämnt tidigare har det senaste åren verkligen varit den ultimata "vägen till mitt bästa jag" år. Min framgång.
Jag ångrar inget jag har gjort i mitt liv, även om jag har gjort många dumma saker. Det är ingen idé. Även alla idiotier har lett mig till den starka och trygga kvinna jag är rakt igenom idag. Jag är otroligt stolt över dagens Ylva.
Det senaste året har jag haft förmånen att arbeta med min egna kompetensutveckling. Det är nog den bästa förskottsfemtioårspresent jag själv kunnat unna mig.
Snart är jag färdigutbildad Diplomerad coach. Tänkte lite innan att jag redan kunde allt om att coacha, från alla mina år som ledare. Det var innan min coachutbildning. Jag har som ledare alltid arbetat coachande, hjälpande och lyftande. För mig innebar coaching att lyfta mina medarbetare framåt mot gemensam framgång.
Att bli professionell coach är inte riktigt detta. Det är att hjälpa sina klienter att lyfta sig själva mot sin egna framgång(inom det ämnet de önskar bli hjälpta med). För att lyckas med detta, gäller att helt "ta bort sig själv" och att bara finnas för klienten. Vi ska lyckas att få klienten att finna sin egna väg mot framgång. Framgång nås med sina egna egenskaper och värderingar Så häftigt och så svårt(till en början).
När man börjar att lyckas och själv ser vad andra lyckas coacha en själv med, är känslan ännu mer fantastisk. Trodde inte att känslan att hjälpa andra kunde bli så mycket bättre. Men, nu står jag här och känner känslan, känslan av fantastiskt. Jag känner mig starkare och tryggare än någonsin och så har jag dessutom nu fått denna kunskap. Känslan att coacha är fantastiskt. Alla de verktyg som har fyllt på min verktygslåda är otroliga, nästan ofattbart vad de kan åstadkomma.
Vad betyder att coacha? Varför coacha? Vad innebär egentligen att coacha? På ett sätt har jag coachat hela mitt liv och samtidigt så har jag den senaste tiden verkligen lärt mig vad att coacha innebär. Vilken framgång som kan nås och hur kraftfull mental
träning är i kombination med coaching.
Ordet coach betyder från början vagn och enligt ordboken är coacha = träna, instruera, leda, peppa, vägleda, handleda
En coach inom idrotten är tränare, instruktör, lagledare, lagkapten, vägledare, handledare osv…
Denna coach är handledare i mental träning för personlig utveckling.
"att låsa upp en människas potential så att den får ut maximalt av sig själv. Det innebär att hjälpa människor till att lära sig istället för att undervisa dem."
Tack för att ni läser vår blogg. Kom ihåg att ni har all potiential att utvecklas till det bästa av er själva och att ni alla har fantastiska egenskaper i er. Det gäller bara att finna de och att använda de på rätt sätt för att nå
sina mål.
Stora kramar Ylva & Zenita (vid pennan Ylva)
Stora kramar Ylva & Zenita (vid pennan Ylva)
Ylva snart färdig Coach i personlig utveckling & ledarskap
Zenita Hälsocoach i näring & fysisk träning
